Kategori: Smittskydd
I det dagliga arbetet är Robert ter Horst biträdande chef för Distriktsveterinärerna samt ansvarig för lokaler och inköp. Men när Distriktsveterinärerna tar emot larm om ett utbrott av en allvarlig djursjukdom släpper han det han har på bordet för att istället kliva in i rollen som insatschef. Det innebär att han är en av dem som först är på plats för att bygga upp en operativ ledningscentral.
Larm om allvarliga smittor kommer ett par gånger per år. Det är bra att de gör det, det visar att vi är på tå och tar allvarliga smittor på allvar, säger Robert ter Horst.
Vissa larm är allvarligare än andra. Senast det rörde sig om en omfattande insats var 2016, då några fall av mjältbrand hade identifierats hos kor och även hos några får. Det var en av Distriktsveterinärernas egna medarbetare som vid en obduktion upptäckte en ko med mjältbrand. Jordbruksverket larmades enligt konstens alla regler, och inledde direkt en smittskyddsutredning av gården och ett antal gårdar i närheten.
Då hade Jordbruksverkets krisorganisation, som jag ingår i, redan samlats. Efter att ytterligare djur drabbats tog vi beslutet om att det var läge att vaccinera alla kor i området där smittan hade rört sig, berättar Robert ter Horst.
Utöver Distriktsveterinärerna och Jordbruksverket engagerade insatsen också länsstyrelsen och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Så ser det ofta ut: bakom kulisserna pågår en enorm logistisk utmaning kring hur vaccinationerna ska genomföras.
Att ge korna sprutan är bara en liten del av hela karusellen. Det mesta av arbetet handlar om kommunikation, administration och logistik för att säkerställa att alla djur vaccineras, säger Robert ter Horst
Att distriktsveterinärer över hela landet vet hur de ska agera om de upptäcker en smitta är en förutsättning för att samhällets smittskydd ska fungera. Under sommaren 2018 anordnades en övning i epizootier, det vill säga allvarliga och smittsamma djursjukdomar som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa.
Våra medarbetare fick bland annat öva på att ta på och ta av skyddskläder utan risk för att sprida smittan vidare. I alla våra bilar finns instruktioner kring hur man ska agera om en smitta upptäcks. När alla medarbetare vet vad som förväntas i ett krisläge skapas en trygghet i organisationen.
De situationer som Distriktsveterinärerna övar på är dessvärre inga otänkbara scenarion. Närmast befarar man den afrikanska svinpesten, en virussjukdom som sprids via infekterade vildsvin till tamsvin. Redan i dag har sjukdomen upptäckts på flera olika ställen i Europa.
För grishållningen, den svenska grisnäringen och livsmedelsproduktionen innebär sjukdomen ett stort hot. Experter anser att frågan inte är om den kommer, utan när den kommer till Sverige. För att vara beredda när den väl gör det har vi olika handlingsplaner som vi tagit fram tillsammans med Jordbruksverket, säger Robert ter Horst.
Utöver Distriktsveterinärernas kunskap och beredskap förutsätter smittskyddet också ett nära samarbete med Sveriges lantbrukare. När mjältbrand hos kor hade upptäckts i området kring Ödeshög i Östergötland samlade man alla lantbrukare i regionen för att snabbt sprida information om läget. Distriktsveterinärerna, LRF och Ödeshögs kommunledning bjöd tillsammans in alla lantbrukare till en träff i kommunhuset. På plats fanns även Jordbruksverket och SVA.
Resultatet blev att vi och djurägarna kraftsamlade för att vaccinera djuren. Att transparent berätta om situationen är otroligt viktigt för att bönderna ska ha förtroende för vår verksamhet. Att få medarbetare att ställa upp när en krissituation uppstår har aldrig varit några problem. Tvärtom, menar Robert ter Horst. Trots att det kan innebära flera veckors jobb borta från familj och sitt ordinarie arbete så ställer de flesta upp när det verkligen gäller.
När larmet går känns det fint att kunna dela den upplevelsen med andra. Alla jobbar tillsammans med ett gemensamt mål och vi stöttar varandra i det. Det kollegiala stödet inom Distriktsveterinärerna är helt obeskrivligt.