Distriktsveterinärerna logotyp

Blodmask | HÄST

Små blodmaskar (cyathostominer)

Små blodmaskar är hästens vanligaste inälvsparasiter. De finns i alla hästhagar och går inte att utrota genom intensiv avmaskning. Målet med parasitkontroll är därför att hålla smittrycket på en låg nivå så att hästarna inte påverkas negativt. Vuxna maskar lever i grovtarmen och hästarna smittas när de äter infektiösa larver på smittat bete. Alla hästar är infekterade med vilande larvstadier, vilka är svåra att eliminera med maskmedel. Dessa larver utvecklas till nya vuxna maskar. Vid kraftiga angrepp med små blodmaskar kan symtom uppträda i form av avmagring och diarré. I sådana fall kan man ofta se tusentals larver i avföringen (0,5–2 centimeter långa).

Träckprovsundersökning bör utföras varje vår, i god tid innan betesperioden (mars–maj) då vuxna maskar befinner sig i tarmen och producerar ägg. Baserat på träckprovsresultat utförs sedan eventuell avmaskning. Det kan även vara bra att ta träckprov på hösten (aug–sept), innan man flyttar hästarna från sommarhagen. Cirka 20 % av hästarna utsöndrar 80–90 % av den totala mängden parasitägg. Därför är det viktigt att dessa, smittspridande hästar
identifieras och avmaskas.

Beroende på kemisk uppbyggnad och verkningsmekanism kan maskmedel mot små blodmaskar delas in i två substansgrupper: 1) makrocykliska laktoner (ivermektin och moxidektin) 2) pyrantel. Ivermektin, moxidektin och pyrantel har olika lång effekt på äggutskiljningen: ivermektin 8 v, moxidektin 12 v och pyrantel 4–6 v.

Idag finns resistens rapporterad i Europa mot båda grupperna av maskmedel. I Sverige har vi ännu inga fall av resistens mot makrocykliska laktoner hos små blodmaskar. Det är viktigt att effekten av avmaskning följs upp emellanåt genom att man tar ett nytt träckprov 10-14 dagar efter avmaskning. Genom att minska på antalet onödiga avmaskningar kan utveckling av resistens fördröjas.

Stora blodmasken (Strongylus vulgaris)

Stor blodmask är inte lika vanlig som de små men man uppskattar att den finns på ca 20 % av Sveriges hästgårdar. Stor blodmask kan orsaka svår kolik på grund av kärlskador. Hästarna smittas på betet, därefter borrar larverna in sig i tarmslemhinnan och vandrar till krösroten (en gren av stora kroppspulsådern som försörjer tarmarna med blod). Där befinner sig larverna i flera månader innan de tar sig tillbaka till tarmen och utvecklas till könsmogna maskar. På grund av dess livscykel kan Stora blodmasken inte påvisas i ett träckprov förrän 6 månader efter hästen blivit infekterad.

För att kunna identifiera Stora blodmasken i träckprov krävs en kompletterande odling, alternativt PCR analys (du måste be om det vid din träckprovsanalys). Detta görs lämpligen på våren (OBS! Odling tar cirka två veckor). Om du fått konstaterat Stor blodmask i träckprov så prata med din veterinär och gör tillsammans upp en plan för att få beten och hästar fria. Smittad hage behöver vila i cirka 1,5 år (två sommarsäsonger i rad) för att bli fri från stor blodmask.

https://distriktsveterinarerna.se/591.html