Blåtunga serotyp 3 (BTV3)

Symtom i fårbesättningar

Vid utbrottet hösten 2024 sågs i svenska fårbesättningar som främsta symtom nedsatt allmäntillstånd, salivering, svullnader i huvudet, stelhet/hälta, tung andning, sår/erosioner i munnen och lätt feber (39,7°C - 40,3°C). Hur många djur som drabbats i besättningarna har varierat, i vissa besättningar har upp emot hälften av djuren haft kliniska symtom och relativt hög dödlighet, i andra besättningar har endast enstaka fall av sjukdom setts.

Vaccinationsrekommendationer

Bedömningen om man väljer att vaccinera och vilka djur man väljer att vaccinera görs i samråd med producenten. Behovet av vaccination kan variera med geografiskt läge, besättningsstorlek, produktionsform, ekonomisk riskbedömning med mera.

Vilka områden bör prioriteras?

• Besättningar i sydvästra Sverige, speciellt i de områden som drabbades av blåtunga 2024.
• Besättningar i områden närmast nordöst om områden som drabbats 2024 bör också vaccinera, då smittan troligtvis kan nå dit under sommaren-hösten 2025.
• Svidknott finns i hela Sverige och vid tidigare tankmjölksscreening av schmallenbergvirus, som sprids med samma svidknott, hittades antikroppar i hela landet.

Det är går inte att rekommendera en ”säker” gräns åt nordost även om risken är högre ju närmare utbrottet man befinner sig. Vinden kan blåsa både söderut och norrut, vilket gör smittspridningen svår att förutsäga.

Vilka djurgrupper bör tas i särskilt beaktande?

• Avelsbaggar! Baggar har visats ha mer eller mindre långvarigt nedsatt fertilitet efter infektion med BTV3.
• Övriga värdefulla avelsdjur och får med ett stort emotionellt värde.
• Livdjur som flyttas från smittade områden till områden som ännu är smittfria bör vaccineras i god tid innan de flyttas, helst med två doser vaccin ges med tre veckors mellanrum.

När bör man vaccinera?

• Vuxna friska får vaccineras på våren, gärna senast tre veckor före betessläpp, eller i mars om de har tillgång på utevistelse året runt.
• Lamm födda av ovaccinerade tackor kan vaccineras vid/efter en månads ålder.
• Lamm födda av tackor som tidigare infekterats av BTV3 eller vaccinerats före lamning vaccineras efter 12 veckors ålder.
• Studier i Tyskland och Danmark indikerar en större grad av både kvantitetsmässig och kvalitetsmässig serokonvertering efter vaccination med två doser med minst tre veckors mellanrum, men betydelsen för det faktiska skyddet är oklar. Inga negativa effekter av att vaccinera får med två doser har setts. Om man efter diskussion med djurägaren väljer att ge två doser med minst tre veckors intervall så kan det göras på förskrivande veterinärs ansvar.
• Bedömningen om man väljer att bara vaccinera de vuxna fåren eller även lammen måste göras i samråd med producenten.
• Får som vaccinerats under hösten 2024 bör få en dos till inför betessläpp 2025. Eftersom vaccinet endast har använts sedan maj 2024 vet man inte säkert hur länge skyddet varar.
• Får som överlevt en infektion av BTV3 har sannolikt en god immunitet, sannolikt livslång, och de behöver inte vaccineras.
• Får i besättningar där blåtunga påvisats 2024 bör vaccineras. Under vintern 2025 kommer G&D och SVA genomföra en seroprevalensstudie i besättningar som drabbats av blåtunga hösten 2024. När resultat därifrån finns så vet vi mer om hur stor andel av fåren som serokonverterat och då även om vi eventuellt kan ändra denna rekommendation. Preliminära resultat från denna studie och från en studie i Danmark indikerar låg serokonvertering efter infektion på besättningsnivåVänta inte med att vaccinera tills positiva fall upptäcks i närområdet, då det kan dröja 3–4 veckor från vaccination till fullgott skydd.
• Vaccinera därför innan sjukdomsfallen närmar sig geografiskt.

Symtom i mjölkbesättningar

Under utbrott av BTV3 i norra Europa under 2024 har symtombilden hos drabbade mjölkkor och ungdjur dominerats av feber, hälta/stelhet, ökad salivering, dålig aptit, sänkt allmäntillstånd, sår/erosioner i munnen och minskad mjölkproduktion. Aborter har rapporterats, liksom för tidigt födda kalvar. Även till exempel svullnader i huvudet, ögoninflammation och påverkad andning tillhör symtombilden.

Dräktiga kor och kvigor som smittas med BTV3 är särskilt känsliga för sjukdomen och infektion under senare delen av dräktigheten kan orsaka sena aborter eller att kalven föds för tidigt. Kalvar kan även födas viremiska, men persistent infektion har inte påvisats utan infektionsförloppet verkar överensstämma med det på äldre djur. Infektion av blåtunga tidigt under dräktigheten kan leda till att kalvar föds med missbildningar.

Morbiditet och mortalitet
I Nederländerna, Tyskland och Danmark har man i djurtäta områden med mycket smittade svidknott och omfattande smittspridning sett att i genomsnitt cirka 20% av korna i en drabbad besättning kan träffa på smittan, även när korna hålls på stall. Andelen djur med kliniska symtom undersöktes i fem ovaccinerade besättningar i Nederländerna 2023 och andelen varierade mellan 8-50%. I genomsnitt var kor med kliniska symtom i dessa besättningar påverkade av sjukdomen i 22 dagar, och 92% av drabbade kor rapporterades vid senare uppföljning som återställda. Seroprevalensen i de fem besättningarna var vid uppföljande blodprover i januari 2024 i genomsnitt 26% (varierade mellan 4-55%). Ingen ökad kalvdödlighet rapporterades i dessa besättningar under sjukdomsperioden, jämfört med 2022.

Från utbrottet av BTV3 i Nederländerna 2023 rapporteras en överdödlighet på cirka 4 000 nötkreatur under de två månader som smittspridningen pågick som mest (sep-nov 2023), jämfört med samma period 2022. Bakgrundsmortaliteten tredubblades hos vuxna mjölkkor under denna period, från 1% till strax över 3% (4-veckors rullande mortalitet).

Påverkan på mjölkproduktion

Under utbrottet av BTV3 i Nederländerna under hösten 2023 beräknas nedgången i mjölkproduktionen på nationell nivå ha uppgått till 1 kg per ko och dag under utbrottsperioden sep-nov 2023. Från Tyskland finns muntliga uppgifter om att mjölkbönder som drabbats hårt av sjukdomen rapporterar cirka 10% minskad mjölkproduktion, och att en tydlig nedgång i mjölkproduktionen kan kvarstå i cirka 8-10 veckor. Mjölkleveranser från drabbade gårdar i Tyskland rapporteras ha minskat i storleksordningen 3-8%. Från Danmark rapporteras om stor variation i hur hårt infekterade besättningar har drabbats, men inga sammanställda data finns tillgängliga i dagsläget. Veterinärer beskriver att de värst drabbade mjölkbesättningarna kan ha 5% döda/avlivade djur och i dessa besättningar har det setts uppemot 20% mjölkproduktions-tapp, medan andra besättningar inte har märkt av sjukdomen.

Vaccin mot blåtunga

De tre vacciner som hittills har använts under det pågående utbrottet av BTV3 i norra Europa, uppges inte helt kunna skydda mot sjukdomen, men de mildrar symtomen och minskar dödligheten. Det saknas i dagsläget uppgifter om hur stor den skyddande effekten är, samt om och hur mycket vaccinet kan påverka nedgång i mjölkproduktion.

Veterinärer i Nederländerna och Danmark rapporterar att tillgängliga vaccin endast har få och milda biverkningar, framför allt i form av övergående feber och nedsatt allmäntillstånd. Vaccination av djur som redan är infekterade/ sjuka skall dock undvikas då man sett kraftiga symtom av blåtunga vid vaccination i kombination med sjukdomsutbrott.

Vaccinationsrekommendationer

Behovet av vaccination kan variera mellan besättningar, där typ av djur och besättning samt besättningens placering i landet spelar stor roll. Även lokalisation av beten och svidknottsförekomst på dessa, stallarnas utformning samt djurtäthet, mark- och klimatförhållanden i området kan spela roll i riskbedömningen. Försiktighetsprincipen bör gälla där djuren är särskilt värdefulla och/eller har högt affektionsvärde, även om risken för stor påverkan på individuella nötkreatur generellt är låg.

Vilka områden bör prioriteras?

• Besättningar i sydvästra Sverige bör vaccinera tidigt, så att djuren är fullt skyddade före sommaren eller senast i juli (när knottförekomsten ökar) Se karta i länk - rött område Öppnas i nytt fönster.

• Besättningar i områden nordöst om områden som drabbats 2024, se karta i länk - orange område Öppnas i nytt fönster., bör också överväga tidig vaccination, då smittan troligtvis når dit under sensommar-höst 2025. Beroende på hur snabb smittspridningen blir i nordöstra Tyskland och Polen kan även infekterade svidknott blåsa in söderifrån till kusten i Blekinge och Kalmar län.

• Besättningar från Mälardalen och längre norrut i Sverige, se karta i länk - gult område Öppnas i nytt fönster., bör följa utbredningen och överväga vaccination i god tid innan kliniska fall med blåtunga närmar sig geografiskt.

Hur långt upp i Sverige, och hur kraftigt smittan påverkar svenska besättningar under 2025 beror till stor del på immunitetssituationen i våra grannländer och hur tidigt och var smittade svidknott börjar infektera djur i Sverige under knottsäsongen. Noteras kan att svidknott finns i hela Sverige, och att schmallenbergvirus, som också sprids med Culicoides-arter, infekterade större delen av Sverige hösten 2012.

Observera att smittspridningens utveckling i Sverige 2025 är svårberäknad, då den kan motverkas av en hög andel vaccinerade djur i våra grannländer, samtidigt som den kan göra hopp till nya regioner med till exempel infekterade djur/djurtransporter, eller särskilt gynnsamma vindar. Vår bedömning är trots allt att besättningar i gul zon kan avvakta vidare information och sjukdomsrapportering, medan besättningar i orange zon kan vaccinera något senare under säsongen än besättningar i röd zon.

Vilka besättningar löper störst risk att drabbas?

• Besättningar i knottrika områden i södra Sverige
• Besättningar med djur som betar, framför allt när svidknotten är aktiva (skymning, natt och gryning).

Djurgrupper att särskilt beakta, utifrån riskbedömning om allvarliga konsekvenser

• Kor och kvigor som är dräktiga på bete under sensommaren 2025
• Avelstjurar, sällsynta raser och alla djur med högt avels- och/eller affektionsvärde
• Mjölkkor
• Livdjur som flyttas från smittade områden till områden som ännu är smittfria bör grundvaccineras (två doser med tre veckors mellanrum) i god tid innan de flyttas.

Baserat på tillgängliga data från Holland och Danmark har majoriteten av mjölkbesättningarna, även i dessa länder med omfattande smittspridning, inte rapporterat några kliniska symtom. Dödligheten i besättningar med kliniska symtom har varit låg, varför unga djur inte ses som en prioriterad grupp att vaccinera i första hand. I det röda området är dock chansen stor att vaccination av alla nötkreatur, inklusive unga djur, bidrar till ett lägre smittryck och på så sätt mildare symtombild och långsammare smittspridning inom området och till angränsade regioner.

När bör man vaccinera?

• Till nötkreatur ska två injektioner ges med tre veckors mellanrum. Optimalt skydd fås om andra dosen ges senast tre veckor innan djuren utsätts för smittade svidknott.
• Av praktiska skäl kan det förstås vara mer optimalt att grundvaccinera till exempel dräktiga kvigor före betessläpp, än att avvakta och göra det mitt i sommaren.

Hur fort smittan ökar och sprider sig i Sverige beror på väder och mängden svidknott, hur många svidknott som blir infekterade och hur många icke-immuna djur som finns tillgängliga för att sprida infektionen vidare. Immuna nötkreatur förhindrar enligt uppgift vidare smittspridning, vilket alltså gäller oavsett om djuren blivit immuniserade genom vaccination eller naturlig infektion.

Symtom i dikobesättningar

• Symtom som sågs hösten 2024 i svenska dikobesättningar: sår/erosioner på mulplattan och munnen, salivering, hälta/stelhet, feber, dålig aptit, diarré och nedsatt allmäntillstånd. Låg mortalitet har rapporterats, men i vissa besättningar sågs hög morbiditet.
• Dräktiga kor och kvigor som smittas med BTV3 är särskilt känsliga för sjukdomen. Infektion under senare delen av dräktigheten kan orsaka sena aborter eller att kalven föds för tidigt. Det finns även risk för att kalvar föds viremiska (infektionen läker som för vuxna djur). Infektion av blåtunga tidigt under dräktigheten kan också leda till att kalvar föds med missbildningar.
• Avelstjurars fertilitet kan påverkas. Feber förstör spermierna som det sedan tar 2 månader att ersätta. Blåtunga kan även ge bestående skador i testiklarna som sätter ned fertiliteten under längre tid.
• Utomlands har rapporterats om att cirka 8-50 % (i genomsnitt ca 20 %) av djuren i nötbesättningar smittas, dock i populationer som domineras av mjölkkor som i huvudpart hålls på stall.

Vaccinationsrekommendationer

Behovet av vaccination kan variera mellan olika besättningar, där typ av djur och produktionsform samt besättningens geografiska lokalisation i landet spelar stor roll. Även lokalisation av beten och svidknottsförekomst på dessa, stallarnas utformning, djurtäthet, och mark- och klimatförhållanden i området kan spela roll i riskbedömningen. Försiktighetsprincipen bör gälla där djuren är särskilt värdefulla och/eller har högt affektionsvärde, även om risken för stor påverkan på individuella nötkreatur generellt bedöms relativt låg.

Det finns uppgifter från framför allt Tyskland att vaccinen även hos nöt ger ett skydd mot allvarligare sjukdom och död. De europeiska erfarenheterna av vaccinationsbiverkningar från 2024 är relativt få och med lindriga biverkningssymtom (feber och svullnad vid injektionsstället).

Vilka områden bör prioriteras?

• Besättningar i sydvästra Sverige bör vaccinera tidigt, så att djuren är fullt skyddade innan svidknottsförekomsten ökar, se karta i länk - rött område Öppnas i nytt fönster.
• Besättningar i områden nordöst om områden som drabbats 2024, se karta i länk - (orange område Öppnas i nytt fönster., bör också överväga tidig vaccination, då smittan troligtvis når dit under sensommaren-hösten 2025. Beroende på hur snabb smittspridningen blir i nordöstra Tyskland och Polen är det möjligt att infekterade svidknott blåser in söderifrån till kusten i Blekinge och Kalmar län.
• Besättningar från Mälardalen och längre norrut i Sverige, se karta i länk -gult område Öppnas i nytt fönster., bör följa utbredningen och överväga vaccination i god tid innan kliniska fall med blåtunga närmar sig geografiskt.

• Svidknottssäsongen börjar låggradigt i april och har högsäsong i juli-augusti. Smittspridningens utveckling i Sverige 2025 är svårberäknad, då den påverkas av bland annat andelen vaccinerade djur i våra grannländer, förflyttning av infekterade djur och särskilt gynnsamma vindar. Inblåsande smitta bedöms påverka smittläget mest, medan eventuell övervintrande smitta bedöms ha låg påverkan. Smittspridningen är beroende av klimatfaktorer, vilka påverkar mängden svidknott, replikation av virus i svidknotten med mera.
  • Noteras kan att svidknott finns i hela Sverige, och att schmallenbergvirus, som också sprids med Culicoides-arter, infekterade större delen av Sverige hösten 2012.

Vilka djurgrupper bör tas i beaktning?

• Djur som betar i svidknottsrika områden i södra Sverige.
• Djur med värdefullt avelsmaterial och/eller högt affektionsvärde.

• Avelstjurar.
• Moderdjur som är dräktiga på bete
• Livdjur som flyttas från smittade områden till smittfria områden. Dessa djur bör grundvaccineras i god tid innan flytt.

• Djur som haft bekräftad BTV3 har sannolikt livslång immunitet och behöver inte vaccineras.
• Baserat på tillgängliga data från Holland och Danmark har majoriteten av infekterade nötkreatursbesättningar inte rapporterat några kliniska symtom. Dödligheten i besättningar med kliniska symtom på BTV3 har varit låg, varför unga djur inte ses som en prioriterad grupp att vaccinera i första hand.
• Ovaccinerade nötkreatur, som kan utveckla en långvarig viremi utan att visa allvarliga symptom, kan utgöra en kontinuerlig smittkälla för svidknott. Hög vaccinationsgrad i en lokal nötkreaturspopulation, inklusive unga djur, skulle bidra till ett lägre smittryck och långsammare smittspridning lokalt samt till angränsade regioner.

När bör man vaccinera?

• Av praktiska skäl rekommenderas vaccination före betessläpp.
• För nötkreatur ska 2 injektioner ges med 3 veckors mellanrum. Fullgott skydd uppnås cirka 3 veckor efter genomförd grundvaccination.
• Optimalt skydd fås om andra dosen ges cirka tre veckor innan djuren utsätts för smittade svidknott. Vaccinera i god tid (minst 6 veckor) innan kliniska fall med blåtunga närmar sig geografiskt.
• Om nötkreaturen vaccinerats hösten 2024 bör en booster-dos ges 3 veckor före betessläpp.

Kalvar med ovaccinerade mödrar kan vaccineras från 1 månads ålder. Kalvar med vaccinerade eller tidigare infekterade moderdjur kan vaccineras från 2,5.