Sårskador och stelkramp häst

Om din häst har fått en skada som blöder kraftigt behöver du lägga ett tryckförband i väntan på veterinären.

Lägg en ihoprullad gasbinda tryckt mot blödningen och linda sedan relativt hårt runt med till exempel vetrap, låt det inte sitta längre än 30-40 min. Hästar har stor blodvolym och förblöder inte så lätt.

Vid sårskador som går igenom huden på hästens ben, bör veterinär rådfrågas. Hästen har många känsliga strukturer på benen som ligger mycket nära huden (leder, senskidor med mera). Ta in hästen i stallet. Sår som glipar kan behöva sys. Detta bör göras så fort som möjligt efter skadan, helst inom 6-8 timmar för att få en så bra läkning som möjligt. Även sår som ser små ut kan vara djupa och känsliga vävnader kan vara skadade.

Vid större/djupare sår är risken för infektion samt perforation av leder och senskidor givetvis större. Även mindre sår läker fortare om hästen står i box då rörelse i såret motverkar läkning.

Om benet har svullnat upp ordentlig, hästen är halt eller har feber - ring veterinär!

Använd inte kemikalier i såret som till exempel jodopax utan spola såret med koksaltlösning (eventuellt utspädd klorhexidintvål om smutsigt). Raka och tvätta därefter runt såret med klorhexidintvål. Lägg aldrig ett bandage med jodopax då det är starkt retande för huden och kan skada hästen. För att hålla såret fuktigt, vilket är viktigt, kan man använda hydrogel (finns ett flertal på marknaden) eller medicinsk honung.

Skydda såret med ett bandage, använd mycket bomull runt hela benet för att undvika tryck och använd aldrig elastiska bandage. Använd alltid handskar vid hantering av sår, både för din och hästens skull.

Vid minsta tveksamhet - kontakta veterinär!

Sticksår kan se oskyldiga ut, men kan vara allvarliga då de kan ha skadat någon djupare struktur och/eller det kan sitta något kvar i såret.

Om hästen blir halt, får feber, såret inte läker eller benet svullnar upp - ring veterinär.

Om hästen sprungit in i eller trampat på något föremål som sitter kvar i kroppen, ring veterinär innan du tar bort föremålet. Låt t.ex. en spik sitta kvar i hoven om det inte är en uppenbar risk att hästen skadar sig mer. Detta underlättar veterinärens bedömning och åtgärder. Om risken är att hästen skadar sig mer om föremålet sitter kvar så är det bra att ta en bild på skadan med föremålet innan man tar bort det, samt försöka se hur långt in och i vilken riktning föremålet suttit.

Om ett sår inte läker som förväntat är det något som stör läkningen - ring veterinär!

Bakterien Clostridium tetani finns i miljön och påvisas även i den normala tarmfloran från människor och djur. Trots att bakterien finns överallt så är sjukdomen ovanlig, kanske beroende på att många hästar är vaccinerade och att icke vaccinerade hästar tas omhand på rätt sätt vid uppkommen risk för stelkramp. Bakterien kommer in genom skadad hud eller slemhinna.

För att sporerna sedan ska kunna orsaka skada krävs en syrefri (anaerob) miljö som gör att bakterierna växer till och bildar toxiner. Det klassiska hos häst är sticksår i någon form eftersom de erbjuder bra anaeroba förutsättningar. Men även nekrotiska sår utan blodförsörjning samt sår där främmande kroppar blir kvar är bra grogrund.

Inkubationstiden kan variera (dagar till månader) beroende på hur bra förutsättningar det finns för bakterien att växa till och bilda toxin, vanligtvis 10-14 dagar. Sjukdomen utvecklas successivt, men vid snabbt sjukdomsförlopp kan man missa vissa ”steg”.

Symptom i fallande skala eftersom sjukdomen utvecklas:

• Överdriven reaktion på externa stimuli, som ljud, ljus och beröring kan vara de allra första symptom som ses. Hästen hoppar högt vid en klapp och uppträder nervöst.
• Successivt utvecklas stela rörelser, ofta hålls svansen stelt ut från kroppen.
• Hästen har också svårt att äta från marken.Trismus, tonisk kramp i tuggmuskulaturen, utvecklas.
• Framfall av tredje ögonlocket.
• Hästen står ofta med hö kvar i munnen på grund av sväljsvårigheter.
• Ökande muskelstelhet med början i huvud och halsmuskler varefter successivt rygg, buk, svans och extremitetsmuskulatur involveras och sågbocksställning intas.
• Okontrollerade krampanfall, utlösta av externa stimuli.
• Påverkan av det autonoma nervsystemet ger svettningar och hjärtrytmstörningar.
• Går hästen omkull uppstår opistotonus (kramp av ryggmuskulaturen).
• Slutligen, när andningsmuskulaturen paralyseras och laryngospasm uppstår, dör hästen.
• Aspirationspneumoni kan ofta ses parallellt med detta sista stadium.

Hästarna är fullt medvetna hela tiden fram till döden, som inträffar cirka 5-7 dygn efter symtomdebut. Mortalitet anges till mellan 80 och 100 procent i litteraturen. Människor som överlevt stelkramp beskriver att sjukdomen har ett mycket smärtsamt förlopp och framkallar djup ångest.

Vaccination! Tetanusvaccin fungerar mycket bra och ger en för vaccin mycket god immunitet.
Det gäller dock att man följer tillverkarens rekommendationer. Noggrannhet vid undersökning av sårskador och skötsel av dessa är en viktig del av förebyggande åtgärder. Kontrollera alltid att
hästar med sårskador är vaccinerade enligt rekommendation mot tetanus. Om inte vaccinera så fort som möjligt.

Under sommaren finns det ofta mycket insekter som gärna sätter sig även i små sår. Försök skydda såret från insekter och uttorkning. Sår som inte sitter på benen och är svåra att skydda med bandage kan man försöka fästa ett ”plåster” med till exempel animal polster alternativt en mild salva som Inotyol kan räcka på mindre sår.