Kategori: Klok antibiotika
I Sverige finns cirka 3 600 storskaliga mjölkgårdar, enligt statistik från Jordbruksverket. Tillsammans tar de hand om drygt 320 000 kor – en viktig och bärande tillgång för en levande landsbygd och att vi ska kunna handla närproducerade mjölkprodukter i våra livsmedelsbutiker. Eftersom mjölk är en produkt som ligger nära konsumenten är det av extra vikt att läkemedelsanvändningen är reglerad och noga kontrollerad.
Ett steg mot en sundare djurhälsa är Distriktsveterinärernas satsning på ViLA, som står för villkorad läkemedelsanvändning. Det innebär att mjölkgårdar som går en särskild ViLA-utbildning om totalt tio timmar kan få möjlighet att själva behandla vissa av kornas åkommor utan att akut behöva tillkalla en veterinär. Det kan vara juverinflammation och klövspaltsinflammation hos vuxna kor, eller diarré, lunginflammation, navelinflammation och enkel ledinflammation hos kalvar.
Grundkravet för att få göra det är en välskött besättning med god djurhälsa och gott djurskydd, berättar veterinären Jessica Olsson, som själv utbildar bönder i villkorad läkemedelsanvändning. Inom ramen för ViLA, som förlängs ett år i taget, får gårdarna tillgång till regelbundna besök av Distriktsveterinärerna. En av gårdarna som Distriktsveterinärerna besöker varannan vecka är Bissgården utanför Falköping.
Det vi kan se sedan vi började med ViLA är att djuren mår bättre när vi kan sätta in behandling i ett tidigt stadie, säger Jenny Johansson på Bissgården, som just nu har cirka 120 kor i mjölkproduktion.
När Jessica Olsson eller någon annan veterinär från Distriktsveterinärerna kommer till Bissgården går de igenom några standardrutiner. En av dem är att se över de nykalvade korna.
Tillsammans med veterinären kollar vi så att korna mår bra, att de äter som de ska och att de går utan problem. Vi går också igenom alla djur som blivit behandlade sedan sist och kontrollerar att de mår bättre. Tack vare att vi för statistik över alla kor i besättningen kan vi tydligt hålla koll på hur de mår över tid, säger Jenny Johansson.
Att med jämna mellanrum besöka samma gård skapar både en bra relation och ett effektivt arbetssätt. Jessica Olsson berättar att arbetet flyter på som bäst när alla vet vad som förväntas när veterinären kommer ut till gården.
Det skapar ett bra flöde och ett bra tempo eftersom vi känner både varandra och gården väl. I det planerade arbetet får vi som veterinärer också en bra överblick över hur djuren mår. Att samarbeta med bönder är otroligt lärorikt, de har så mycket kunskap och en mer praktisk anknytning till djuren än vad vi som veterinärer har. Tillsammans blir vi som ett team utan hierarki, alla har djurens bästa i åtanke hela tiden, säger Jessica Olsson.
Om vi har problem med en ko behöver vi inte dra hela bakgrundshistorien, veterinären vet direkt vilken ko det är vi pratar om. Det skapar en stor trygghet, fortsätter Jenny Johansson. Mellan de inplanerade veterinärbesöken kan gården och veterinären höras via sms och telefon. Det kan handla om frågor som vad man kan göra om en kalv inte vill äta.
Sommaren 2018 var en väldigt varm sommar, då följde vi upp kornas välmående extra noga. På de gårdar jag ansvarar för håller jag också koll på relevant data i produktionen. Det kan exempelvis vara antal djur, hur mycket mjölk de producerar och vad det finns för risk för sjukdomar. Det är ofta ett bra komplement till böndernas arbete eftersom de sällan hinner ha den typen av överblick i sin vardag, menar Jessica Olsson.
I syfte att erbjuda mjölkgårdarna erfarenhetsutbyte anordnar Distriktsveterinärerna två gemensamma möten varje år. De så kallade ERFA-träffarna samlar flera gårdar i området och innehåller såväl föreläsningar som gårdsbesök.
Det är ett tillfälle för bönder att lära av varandra och få tips på saker att prova hemma. Träffarna är uppskattade både av djurägarna och av oss veterinärer, vi lär oss också mycket av de som jobbar nära djuren i den dagliga produktionen. Jessica Olssons jobb som veterinär handlar inte bara om att vårda djur. Förutom att skapa förutsättningar för sunda djur och ett tryggare liv är Distriktsveterinärerna gärna med som partner vid nybyggnationer av ladugårdar för produktionsdjur. Just nu samarbetar Jessica Olsson bland annat med en gård som ska bygga nytt för sina sinkor och ungdjur för att ge dem en bättre miljö.
Där har vi fått ta del av ritningarna och komma med förslag på hur alla utrymmen kan optimeras. Nybygget är en stor investering för gården så det är otroligt viktigt att det blir rätt från början.
Något som är särskilt viktigt att tänka på för just gårdar med mjölkproduktion är att beräkna tillräckligt med utrymme till korna och att säkerställa att foder kan hanteras utan att komma i kontakt med gödsel.
Större gårdar har ofta stora utmaningar kopplade till logistik. Om vi kan komma med förslag som får gårdens flöde att fungera lite mer effektivt varje dag så blir det väldigt mycket tid på ett år som kan användas bättre. Att få vara med och skapa förutsättningar för djurens välmående är en stimulerande del av mitt arbete, säger Jessica Olsson.
En fråga som Distriktsveterinärerna ofta brottas med är hur debitering av insatser ska gå till på ett rimligt sätt. För att utveckla och förbättra prissättningen har Distriktsveterinärerna satt ihop en intern arbetsgrupp som Jessica Olsson ingår i. Syftet är att säkerställa att Distriktsveterinärerna tar rimligt betalt för sina tjänster.
Det började med att jag tyckte att det fanns ett glapp mellan prissättning och verklighet. Jag fick frågan om att gå med i prisgruppen och tackade ja. Förra året drog vi igång ett stort projekt för att hitta ett nytt sätt att debitera, där vi har delat in vår veterinärservice i olika nivåer.
Tanken med systemet är inte att vi ska höja eller sänka våra priser utan förenkla processen och öka transparensen. Det är ett viktigt steg för en mer affärsmässig organisation.